Vecka 35+1

Tiden här nere bara rusar iväg. Vi njuter och har det bra bland familj och vänner. Datorn och bloggen har fått minimal uppmärksamhet som ni har märkt… och så lär det bli en vecka till skulle jag tro.

Efter underbara dagar i Malmö med omnejd så är vi nu i Åhus, min fina uppväxtort.

Att jag är höggravid både syns och känns. Jag är konstant trött och orkar knappt med någonting. Dessutom så håller Molly-Moto ett himla liv där inne. De senaste tre nätterna har varit jättejobbiga. Hur jag än ligger så gör det antingen ont eller så buffar hon på mig så att jag måste vända mig. Inte mycket sömn för mig alltså. Antar att det bara är början på det som komma skall om en månad

Min vecka

Vi fortsätter vår sköna semester i vackraste Skåne en vecka till

 

Måndag-Söndag: Avslutar Malmövistelsen och åker till Åhus. Solar, badar, umgås med familj och vänner, grillar, myser, 40-års fest, äter ute, slappar och bara har det bra.

 

Ja så här skulle jag lätt kunna ha det varje vacka

Baddag

Vi har det underbart hos våra vänner på landet i Väggarp. Här är det lugnt och rogivande och allt går i slowmotion . Dagen har tillbringats på sandstranden i Lomma och det blev många dopp i det blå. Som jag saknar de skånska stränderna! Tänka sig att de bygger en massa bostäder precis ovanför stranden, det kanske vore något för oss . Ikväll blir det grillning, mys och prat långt in på natten och jag känner att livet är himla underbart!

Vill vara i Arvika

Sitter i bilen mitt i Småland och kan inte låta bli att vara lite ledsen. Om ett tag går Depeche Mode på scenen i Arvika och jag är inte där . Det suger rent ut sagt! Får hålla till godo med dem på P3 live och på cd, men det går ju inte att jämföra. Jag vill också stå och hoppa, dansa och sjunga till Dave Gahans fantastiska stämma! Sur som ett livet bortskämt barn är jag nu.

Vecka 34+2

Hehe, lite komsikt är det allt att denna veckan har haft massvis med jobb att göra. Jag har ju begärt föräldrapenning from 1/7 och hade tänkt att göra så lite som det bara är möjligt. Nu ville ödet lite annorlunda så igår jobbade jag hela dagen istället. En sån tur att jag inte tar ut full föräldrapenning och har angett att jag kommer att jobba 1 dag/vecka Samtidigt är det ju jättekul att det går bra, det är bara timingen som kunde varit lite bättre…

 

Jag mår jättebra och det gör nog lilla Molly-Moto också. Hon buffar på som vanligt och vill ha uppmärksamhet mest hela tiden och att rörelserna brukar avta nu pga utrymmesbrist märker i alla fall inte jag av. Jag funderar en hel del på vem hon är. Kommer det ut en liten blond eller mörkhårig tjej? Vilken personlighet kommer hon att ha, ja vem är hon? Ibland dyker tankarna upp på att det kanske ändå kommer en kille istället (har redan namn klart om det skulle ske) och jag är grymt nyfiken på att få träffa vårt barn. Har nästan lite lust att hon ska komma nu… men med tanke på att hon hittills visat sig vara envis så kommer hon nog att hålla på det så länge hon kan

 

Jag tycker att vi har inhandlat allt vi behöver, men när Angelica var här i onsdags så blev jag på det klara med att dte är mycket till som vi behöver. Vissa ganska viktiga saker som amningsbehå har jag inte ens kollat på och det lär jag ju behöva. Men hur i hela fridens namn ska jag kunna veta vilken storlek jag ska ha? Ja det är inte stora problem jag brottas med märker jag…

 

Nu är det nog bäst att jag tar tag i packningen på allvar så att vi kommer iväg i tid i eftermiddag.

Dietistbesök

Så nu är alla sjukhusbesök avklarade för denna veckan

Känns väldigt skönt att ha träffat dietisten och diskuterat vad jag får och inte får äta. Har blivit lite klokare och nu vet jag hur jag kan påverka mina värden ännu mer. Mitt stora problem har varit frukosten då värdet efteråt alltid är mycket högre än alla andra. Nu ska jag dela upp furkosten i två delar istället så det blir smörgås först och sen lite fil med hallon som mellanmål.

Det jag verkligen saknar är juice och där fick jag som väntat kalla handen… Ingen juice för mig i fortsättningen heller alltså

Det jag måste bättra mig på är kalk. Jag måste äta 5-6dl fil/yoghurt/mjölk per dag och det kommer jag inte i närheten av just nu så där har jag en nöt att knäcka. Likaså ska jag äta lite mer järn än vad jag gör så leverpastej och blodpudding får följa med mig hem nästa gång jag handlar.  Bönor och kikärter ska jag också lägga till mer av i kosten.

Annars tyckte hon att jag äter väldigt bra och balanserat och sa dessutom att hon var imponerad över mitt engagemang och hur lätt jag har anpassat mig till “ett liv utan socker”. Själv är jag glad över att jag inte har haft något sockersug tidigare heller för det gör ju det hela mycket lättare.

Nu är det dags för mig att äta lite lunch och jag har idag glädjen att ha besök av min väninna från Falun och hennes dotter, min älskade guddotter Tråkigt nog så är det molnigt ute så vår plan att åka till stranden får vi allt ändra.

Besök på MVC

Så har vi varit hos barnmorskan igen Varje gång jag går därifrån är jag så tacksam över att vi har en sån underbar och ömtänksam bm. Hon är verkligen en pärla!

 

Allt är bra både med mig och Molly-Moto.

Inget protein i urinen, jippie!

Järnvärdet hade sjunkit något och ligger på 115. Inte så konstigt med tanke på att jag har glömt att ta dem 5 gånger denna veckan…

Jag har gått upp lite i vikt sen sist. Å andra sidan gick jag ju ner 1kg för ett par veckor sedan så jag står kvar på den vikt jag hade 18/5 och total viktökning är nu 5kg.

S/Fmåttet är 33cm och följer kurvan bra.

Blodrtycket är 102/70 och också bra.

Molly-Motos hjärtljud är nu 130slag/minut.

Och tänka sig, hon har nu fixerat sig

 

Sen fick jag beröm för att jag ser så positivt på allt trots att jag numera är en högriskpatient. För mig är det svårt att se mig som en högriskare för jag mår ju egentligen jättebra. Visst, det är lite meckigt med all mat och prover och sprutor och trist med täta läkarbesök, foglossning och alla svullnader, men det har blivit min vardag och jag är bara inte en sån som grottar ner mig i det. Jag själv ser det som att jag har en toppengraviditet Det finns så många andra som har det mycket, mycket värre.

Vecka 33+5

Så kul det är att få beröm! Idag hos läkaren fick jag mycket av den varan eftersom mina sockervärden är jättebra Så skönt att kostbehandlingen funkar och det märks att jag inte har avvikit ett enda steg från instruktionerna. Nästa rapportering får dock ske per telefon från Skåne, men det var inte heller några problem.

Vi pratade en del om förlossningen idag eftersom jag har en massa frågor om Fragmin (mitt blodförtunnande) och olika smärtlindringar. Jag vet ju sen tidigare att jag är allergisk mot Epidural, men OM det skulle bli kejsarsnitt så vill jag inte bli sövd utan hellre ta biverkningarna från epiduralen. Idag fick jag veta att det inte går… Fragminet måste jag nämligen fortsätta med under förlossningen och då kan man inte få epidural… Jaha, då försvann den möjligheten. Anledningen till att jag inte vill bli sövd är att jag alltid har haft en nojja om att jag dör under narkosen, men nu har jag inget val utan måste ta det om det nu skulle bli kejsarsnitt.

Nu hoppas jag att Molly-Moto har tänkt sig att komma ut vaginalt istället så behöver jag inte tänka mer på det. Jag är ingen person som har som mål att föda “naturligt” och utan smärtlindring utan jag är mer “ge mig så mycket smärtlindring jag kan få om det gör ont” så visst är det komiskt att det enda jag kommer att få är lustgas. Finns säkert någon mening med det också.

Vi pratade också om att det i tidningarna har stått mycket om babyboomen i Stockholm i augusti och att klinikerna kommer att vara överbelastade. Min läkare sa att de inte har märkt av någon direkt ökning så det verkar ju vara en storm i ett vattenglas (i alla fall hos dem) vilket jag tackar för. Hon sa också att jag är prioriterad hos dem eftersom jag har medicinska skäl och är inskriven på spec MVC där, men om de skulle ha fullt så kommer jag att föda på ett sjukhus med specialkompetens vilket jag är enormt tacksam för.

Så det löser sig nog ändå och jag hoppas bara att min oro kan lätta lite nu!

Min vecka

Det här är en vecka som börjar med väldigt många sjukhusbesök…

Måndag: Till Huddinge och träffa diabetesläkare och diskutera mina värden.

Tisdag: Till barnmorskan.

Onsdag: Till en dietist för att prata diabetes. Sen blir det mys med min väninna och guddotter som kommer på besök.

Torsdag: Träffa fotografen

Fredag: Massagedags och på kvällen åker vi till Skåne.

Lördag-Söndag: I Skåne och umgås med vänner.

 

Ja som ni observanta läsare kanske märker så finns inte längre Arvikafestivalen med Vi tog det beslutet att inte åka eftersom jag omöjligt kan stå upp på en konsert och sitta ner i gräset (eller leran) känns inte som något bra alternativ. Så jag har förlikat mig med tanken på att jag inte är någon superwoman och får klara en sommar utan Depeche Mode…

Men samtidigt så kan vi nu åka ner till Skåne en dag tidigare och det är verkligen inte fy skam!!!

Skyddad: Skojsigt

Detta inlägg är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Det knakar i fogarna…

… och det gör så jävla ont! Har hittills haft en jättebra graviditet utan några komplikationer (jaja lite blodförtunnande sprutor och diabetes känns inte så jobbigt), men nu när foglossningen är ett faktum så säger jag bara AJ!!!!!!

Har ju haft ont i ena ljumsken ett tag som har kommit och gått, men nu har jag så ont att jag ibland knappt kan röra mig Så länge jag sitter still så känns allt bra, men när jag reser mig säger kroppen aj aj och jag känner mig som en gammal pensionär. Var tom tvungen att ringa återbud till butiken där jag skulle jobbat i lördags för det gick bara inte.

MEN jag kan ändå inte riktigt klaga. Jag har bara 6 veckor kvar och det fixar jag. Det hade kunnat vara så mycket värre. Livet är faktiskt väldigt bra trots att jag ibland gråter av smärtan. Jag och Joakim har haft en underbar helg. Vi har varit på stranden och badat, jag har gjort en bra businessdeal, vi har ätit en massa god mat, mitt sockervärde ligger relativt bra, jag är lycklig och vår lilla Molly-Moto buffar på där inne. Så livet leker fast att jag skriker AAAJ 20 gånger om dagen.

Vecka 33+2

Så, då har jag ringt mitt första nojjiga samtal till barnmorskan idag…

Marcus, jag passar på att varna dig redan nu (och andra intimkänsliga personer) så att du inte behöver läsa vidare

De senaste dagarna har jag haft kraftigare och slemmigare flytningar, men inte oroat mig för det. Förrän inatt när jag var uppe och kissade och det var STORA mängder slem. Svårt att somna om efter det för tankarna bara snurrade och Joakims ord om att jag inte tar det tillräckligt lugnt ekade i huvudet. 

Så jag ringde bm imorse för att kolla läget. Hon sa att det är slemhinnan som mjukar upp sig nu när förlossningen börjar närma sig och att jag ska vara uppmärksam om det ändrar färg, form eller om det “börjar rinna längs benen”. Då måste jag höra av mig asap. Annars behöver jag inte oroa mig och det känns ju skönt. Hon sa dock till mig att det är bra om jag drar ner ytterligare på tempot…

Det är i såna här situationer jag känner mig som en novis, jag har ju aldrig varit med om detta tidigare och allt är nytt för mig och jag har inte koll på vad som händer i kroppen utan reagerar direkt på det som känns annorlunda. Då är det skönt att ha en bm som tar allt man säger på största allvar och verkligen lyssnar på mig utan att komma med snusförnuftiga kommentarer. Nu är jag lugnare, men gissa om jag kommer att analysera varje toabesök…

Nu ska jag åka till en kompis och fika och bara ha det lugnt och skönt en stund.

Fönsterputs?

Det har varit ännu en dag med lunch på stan i solen med en vän och sen ett litet jobbmöte innan jag åkte hem.

Hade faktiskt tänkt att putsa fönster i eftermiddag för de är grymt skitiga efter allt regnande, men så råkade jag berätta det för “Polisjoakim” som blev arg och sa att jag inte fick göra det idag. Hmm tänkte jag och blev först lite sur, men hans argument var att om jag gjorde det skulle jag ligga utslagen ikväll och det går inte. Vi har nämligen en shoppingtur till olika barnbutiker inplanerade ikväll och jag håller med om att jag behöver vara fit for fight då så fönsterna får helt enkelt vara skitiga ett tag till.

Och i ärlighetens namn hade jag nog aldrig orkat med det ändå för när jag kom hem så la jag mig i sängen och sov i 1,5 timme… Nu blir det mellanmål med morötter och grapefrukt innan vi åker iväg. Får väl se hur mycket vi kommer hem med sen…

Glidardamen

Mina glidardagar fortsätter. Känner mig nästan som en “lyxhustru” för det enda jag gör numera är att få behandlingar, shoppar, äter lunch, fikar eller äter middag med vänner… OCH dessutom har jag förmånen att vara gravid, vet inte om det kan bli så mycket bättre faktiskt

Nackdelen är såklart att när jag inte jobbar så har jag inte heller någon inkomst… och det suger givetvis. Är tacksam över att min man “försörjer” mig de dagarna och är glad över att det är ett gemensamt beslut vi har tagit att mitt och bebisens välmående går först och så får jobbet och pengarna komma på sista plats nu.

Min tisdag

Planen var att jag skulle jobba i förmiddags, men jag var så enormt trött efter att ha varit uppe med magsmärtor i natt + en aktiv tjej i magen att jag strök jobb från dagordningen.

Istället blev det lunch med Nettan, sol på gården och sista delen i föräldrautbildningen. Själva namnet låter så pretentiöst, betyder det att vi är godkända föräldrar så att vi får föda nu eller????***

Såg 1:a halvlek på U-21 EM och jag älskar att se dessa killar spela fotboll med så mycket glädje! Mycket roligare att se på än A-landslaget. Men det fick räcka med en halvlek för jag hade en hög med mail att svara på… Och tänka sig, i veckan blir det förmodligen klart med ytterligare en återförsäljare till mina smycken Vi håller på att förhandla om detaljerna nu bara. Jätteglad är jag för det!

Mitt veckoschema har jag fått göra om flera gånger för jag inser att jag har glömt bort hälften av allt jag ska göra. Imorgon bitti ska jag ex till frisören vilket jag hade missat… Tur att jag har någon som påminner mig Funderar som bäst på vilken färg jag ska ha denna gången. Jag lär ju inte kunna gå dit var 10:e vecka på ett tag så det är väl bäst att ta något som håller. Lyxproblem är vad jag har.

Nu ska jag sova och hoppas att Molly-Moto har lekt av sig tillräckligt för ikväll och vill göra detsamma. De senaste dagarna har hon varit som en klocka, 20.30, 23.30 och 03 är hon enormt aktiv och håller sin mamma vaken. Jag antar att det är lika bra att vänja mig vid den dygnsrytmen

 

***= IRONI!