Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for maj, 2007

Ögongodis

Den här snyggingen var inne på Joakims jobb igår. Hallå, varför jobbar inte jag där? Blev helt till mig och Joakim svarade då lite surt att Ljungberg är ganska kort. Eh,är inte du också det? Helt i min smak alltså. Inte bara Freddie var där utan nästan halva landslaget Allbäck, Rosenberg, Chippen med flickvän, Elmander, Stenman och Majstorovic. Dessutom kom Foppa in. Nästa gång landslaget är i stan är det jag som kommer att vara med Joakim på jobbet och vänta på att Freddie kommer in.

Read Full Post »

Hade en mailkonversation med min gynekolog om hur vi ska framkalla en ägglossning hos mig. Fick då detta svar: ”Eftersom du har mens var 27-29 dag, då svär jag på att du har ägglossning.” Hur jävla svårt ska det vara att förstå, jag har INGEN ägglossning!! Har tagit tester hos honom och hemma och nada, zero, ingen äl i sikte. Jag har en himla massa äggfolliklar, men de lossar ju aldrig. Nu är jag arg på riktigt. Nästa cykel tänker jag testa mig VARJE dag för att bevisa för honom och Joakim att de har fel. För givetvis håller Joakim med läkaren. Jag kan väl inte hjälpa att jag är undantaget som bekräftar regeln, morr. Dessutom skriver läkaren att ”Tyvärr ligger sommaren framför oss, då jag knappt är här men om inga barn efter sommaren-07, så kom hit”. No comments.

Read Full Post »

Frukt&Grönt

Jag och Joakim har nu varit otrogna mot Ekolådan. Vi har bytt till Årstiderna och fick precis vår första leverans. Visst gillar jag Ekolådan och deras produkter, men det var ingen större variation på lådorna. Årstiderna har fler lådor att välja på och dessutom en som bara består av närproducerade råvaror. Vi provstartade med en mixlåda, men direkt såg jag att den är för liten för oss så nästa vecka blir det en stor låda istället.


I dagens låda fanns melon, äpplen, bananer, tomater, gurka, spenat, fänkål, gurka och paprika.

Read Full Post »

Klagosång

Jag är så frustrerad och arg att jag snart exploderar!!! Var beredd, nu kommer jag att klaga och spy galla i ett jääättelångt inlägg med fullständig redogörelse över denna förbannade förmiddag.

Dagen började med att åka till Cityakuten för att örat strejkar igen. Kom dit 07.45 (de öppnar 08), 30 pers före mig, får vänta 30 min tills det är min tur att registrera mig och blir sedan upplyst om att väntetiden är minst 1,5h. Det funkade ju inte, kl 10 hade jag tid för Floating, så det var bara att gå och komma tillbaka senare.

Så vad gör jag i stan 08.30??? Ringde Joakim och sa nu kommer jag till ditt jobb ett tag. Hurraropen uteblev, konstigt. Han tog sig tid för mig och bjöd på frukost på cafét bredvid. Tack älskling för att du finns!!

Efter en stunds sömn på Floatingen så var det bara att åka till Cityakuten igen och meddela att jag var tillbaka. Kom in direkt och fick en gullig läkare som hela tiden sa lilla vännen och lilla gumman, stackars dig, det måste göra jätteont, det är en hel armé du har där inne. En armé av vad?? Jo mysiga små svampar och eksem och annat trevligt. Jag var ju för fan där för en månad sen och ”sög ut” allt som fanns. Hur är det möjligt att det kommer tillbaka så snart? Blir så jävla trött på det.

På tunelbanan hem fick jag ett mail från X som jag gick igång på. Hatar folk som trycker ner mig, jag ligger ju redan ner!! Ringde Joakim som fick lugna mig och säga till mig att det inte är värt att bli upprörd för. Gör mitt bästa för att släppa det.

Kommer på att jag glömt skicka kort till pappa så jag hoppar av vid Skanstull för att fixa det. Får för mig att handla mat också vilket var ett STORT misstag. Var så nära att slå ner alla pensionärer som var i vägen överallt. Hittade ingen penna, in och köpa en som INTE funkade, tusen pers i kön så jag orkade inte gå tillbaka och nu slår mitt hjärta i 190 och hjärnan är ur funktion. Hittar en spelaffär där jag lånar en penna, skriver kortet och postar det. Nu är jag så stressad så jag vet inte hur jag ska ta mig därifrån, vet knappt var jag är. Effekten av Floatingen är som bortblåst, allt bara snurrar. Att gå ner i tunnelbanan igen är inte att tänka på. Jag är så nära ett sammanbrott så jag andas lite, köper en stor latte på Espresso House och tar en taxi hem.

Nu ska jag dricka min latte, stoppa in Notting Hill i DVD:en och ta med mig täcket till soffan. Där tänker jag ligga tills jag får någon GOD nyhet, innan dess rör jag inte en fena. Det räcker med jävelskap för idag.

Read Full Post »

Festivalmannen

Igår letade Joakim upp tältet vi köpte då vi åkte på en spontanresa till Öland för 7 år sedan. Det är inte använt sen dess och var inte speciellt bra den enda gången det användes heller. Nu ska han ta med sig det till Roskilde om ett par veckor när han och hans kompisar ska återuppleva allt kul de hade där för X antal år sedan. Jag kan riktigt se dem framför mig, ett gäng 30-35 åringar som festar på en härlig leråker som om det inte fanns någon morgondag och vimsar runt bland en massa konserter. När man var 20 funkade ju det, men när man är 32 så är ju bakfyllan minst 10gånger värre. Jag ska möta upp honom i Malmö efteråt för en minisemester och jag ser verkligen fram emot att se en sliten, bakis och alldeles underbar man.

Själv kommer jag att spendera den veckan på stranden i Åhus, lekandes med mina brorsbarn, umgås med familjen och dricka vin och mysa med mina vänner. Åh vad jag längtar!

Read Full Post »

Ny energi

Igår kväll fick jag massa ny energi. Jag hade en riktig tjejkväll med god mat, massa vin och samtal halva natten om allt som gör livet värt att leva. Det var min vän Lotti från Skåne som hälsade på och det var så mysigt. Precis vad jag behövde. Jättebra att hon kommer att vara här mycket mer i jobbet framöver, saknar henne och vi har känt varandra hela livet och vet allt om varandra, hon är mitt stora stöd i allt som sker i mitt liv. Bra att ha sådana vänner:)

Read Full Post »

Mamma pappa barn

Jag var inte riktigt beredd på att Mors dag skulle påverka mig som det gjorde…

Jag vill också vara mamma till ett barn. Det gör ont i mig att det inte är så eller ser ut att bli så under en snar framtid, om ens någonsin. Ja, vi är ofrivilligt barnlösa och har varit så ett bra tag nu. Vi har gjort alla tester och de har inte hittat något fel på oss. Det var kanske inte hela sanningen förresten, jag har nämligen ingen ägglossning så det är fysiskt omöjligt att bli gravid. Bristen på ägglossning är givetvis på grund av stressen i mig, ni vet det ena föder det andra… De har provat flera olika alternativ till att få igång den, men inget hjälper. Vi har stått i kö till IVF (provrörsbefruktning) i över ett år och till hösten ska det vara vår tur. Att det är 25% chans att lyckas med det är väl dock inte så uppmuntrande.

När jag blev sjukskriven la vi ”gravidprojektet” på is. Jag hade inte kraft att genomgå fler undersökningar, räkna cykeldagar och ta en massa tabletter. Vi har valt att vänta tills jag mår bättre och kan svara på behandlingarna på ett bättre sätt. Ändå tänker jag på det ibland och känner att jag kanske orkar i alla fall. Idag har jag och Joakim pratat om det och han undrade om jag ville att han skulle kontakta vår gynekolog och kolla upp hur vi ska göra. Ärligt talat, jag vet inte. Jag orkar knappt gå upp vissa dagar, skulle jag orka att ha hormonerna fritt flygande? Kommer det att göra mig sämre eller bättre? Ska jag vänta tills stressen är på en lägre nivå och ägglossningen kommer tillbaka på naturlig väg? Jävla skit, det är så stora frågor och jag orkar inte med det. Bara tankarna gör så att tårarna kommer. Jag är arg för att vi måste fundera över dessa saker, att inte vi ”bara” kan bli gravida som så många andra. Sorry, orkar inte skriva mer om detta nu, jag är för ledsen och vill bara gå och krama min man.

Read Full Post »

Older Posts »